Crimson Desert splittrar spelvärlden – blir riktigt bra först efter två veckor
Det blir bra först efter två veckor — det är det ärligaste beröm en recensent kunnat ge Crimson Desert. Medan en kritiker har spelat över 200 timmar utan att se eftertexterna och Pearl Abyss-aktien rasat med 29 %, är bilden av spelet minst sagt splittrad.
Tillgängligt från och med idag på PS5, Xbox Series och PC, skulle Crimson Desert bli nästa stora öppna värld efter veckor av hype i communityt. Men Metacritic-snittet på 78/100, baserat på 91 PC-recensioner, berättar en annan historia: ett gigantiskt spel som vissa älskar passionerat och andra tycker är utmattande, med betyg från 4/10 till 10/10.
Bildkälla: Pearl Abyss
Kritikernas dom: En enorm värld som döljer sina styrkor
Alla 91 recensioner på Metacritic gäller PC-versionen. Inga konsolkoder skickades ut till recensenter före lansering — en strategi som för tankarna till Cyberpunk 2077-fiaskot 2020, även om Digital Foundry testat PS5 Pro-versionen med lovande resultat tack vare PS5 Pros tekniska muskler. Konsolspelare får tre grafiklägen (bildkvalitet, prestanda och balanserat), och prestandan är stabil utom vid de mest intensiva striderna. Trots det kvarstår oron kring konsolversionerna då oberoende tester saknas.
Kritikerna är ändå överens om några saker. Pywel-världen är enorm, visuellt slående och stridssystemet får nästan unisont beröm. Däremot får berättelsen kritik, systemen är dåligt förklarade och svårighetsgraden — som inte går att justera — är lika frustrerande som den är utmanande. Betygen spänner från 4/10 till 10/10, ett ovanligt stort spann som visar att Crimson Desert inte passar in i någon enkel mall. Som en recensent uttrycker det: spelet försöker göra allt, är mästare på vissa delar och mediokert på andra.
200 timmar in – och ändå inte klar: Crimson Deserts galna omfång
Det mest svindlande exemplet är en recensent som lagt över 200 timmar på Crimson Desert utan att nå slutet. ”Det finns för många system, för många uppdrag, en värld som är för stor att utforska”, skriver han, och tillägger att han fortfarande hittar nya mekaniker. En annan testare har lagt 150 timmar och kallar spelet ”djupt ofullkomligt”, men hyllar striderna som ”exceptionella”. Som jämförelse brukar de flesta öppna RPG:n ta 60–80 timmar att klara. Här verkar spelet aldrig ta slut.
Och innehållet stannar inte vid huvuduppdraget. Crimson Desert öser på med aktiviteter i överflöd:
- 76 bossar att besegra, med mycket varierande svårighetsgrad
- Lägersystem med rekrytering, uppdrag och crafting
- Miljöpussel inspirerade av Breath of the Wild
- Handel, djuruppfödning, inredning, insektsjakt
- Flera spelbara karaktärer att låsa upp under spelets gång
Denna överflödiga mängd splittrar spelarna. För vissa är det en otrolig rikedom som motiverar spelets ovanliga affärsmodell utan mikrotransaktioner eller season pass. För andra är det bara utfyllnad. ”Om någon bara hade skurit bort alla meningslösa fetch-quests, basic-strider och kartutfyllnad i Crimson Desert, hade det nog blivit en rätt okej upplevelse”, konstaterar en kritiker. Jason Schreier på Bloomberg är ännu hårdare efter några timmar: ”Det känns som ett spel för folk som bara vill konsumera innehåll.” Att Pearl Abyss-aktien rasade med 28,9 % till 46 600 won efter betygen visar att även aktieägarna — som hoppades på 90/100 — delar besvikelsen.
Shinobi
— (@shinobi602) date
Det kontroversiella omdömet: ”Det blir bra först efter två veckor”
Den bästa sammanfattningen av Crimson Desert-paradoxen kommer från GamesRadar+. Efter över 80 timmar konstaterar Joel Franey med avväpnande humor: ”Jag vet, jag vet — ’det blir bra om du investerar två veckors arbete’ är ett svagt beröm, men det är faktiskt sant. Det blir verkligen bättre!” Han förtydligar att förbättringen delvis handlar om att lära sig spelets brister: vissa färdigheter är inte värda att satsa på, många sidouppdrag är tröttsamma och man kan rusa igenom storyn utan att missa något viktigt.
De mest entusiastiska rösterna ger dock ett helt annat intryck. Paul Tassi ger 9,5/10 efter 100 timmar och öser lovord: ”Hundra timmar in och jag har aldrig haft tråkigt. Det finns så mycket att göra, så många vägar att utvecklas, uppdrag, crafting, pussel, bossjakter, territoriekamp — listan tar aldrig slut.” På andra sidan spektrumet ger IGN:s provisoriska recension (6/10 efter 110 timmar) kritik mot ”extremt dåliga smygarsektioner” och ”pussel som löses med brute force snarare än kreativitet”. Två recensenter, hundratals timmar vardera, men 3,5 poängs skillnad i betyg.
Denna klyfta avslöjar något grundläggande om Crimson Desert: spelet ger sig inte lätt. Det kräver enormt tålamod innan det bästa avslöjas — drakstrider, mechs, klättring à la Dragon’s Dogma — och alla är inte beredda att vänta 50 timmar för att nå dit. Pearl Abyss har byggt ett monument av rå ambition, men glömde sätta upp en välkomstskylt vid ingången.
Crimson Desert kan vara 2026 års mest polariserande spel. Ett äventyr som kräver blint förtroende av spelarna, med löftet om belöning — men bara för dem som orkar ta sig igenom tiotals timmar av frustration och ogenomskinliga system. Frågan är om communityt är lika tålmodigt som recensenterna som offrat sina nätter.
